bittertildeath.blogg.se

När jag var liten hade jag en feber
Ifrån min säng tycktes tiden stanna upp
Bladbevuxna svarta rankor växte ut med väggarna
Hotade av svälja både mig och taket helt
Och rymden fylldes av skärande skåror och ryck
Men trygghet fanns redan då
I att det värsta som kunde drabba mig
Och en var
Döden
Inte längre tordes så skrämmande
För mångt och mycket mer är att frukta
I detta livet
Än friden som kommer efter