Feminist javisst

Jag är feminist, självklart.
Om du säger att du inte är det, anser jag nog att det är något litet fel på dig.
Men när någon framför separtist feministiska idéer,
eller vars enda definierande karaktärsdrag är att du är feminist,
känner jag nog lite av det där som gubbslemmet och älskare av patriarkatet känner vid tanken på mina åsikter.

Nej, anser inte att en kvinna som kissar på en scen är viktig samhällskritik. Tycker inte heller att alla män borde hålla käften.

Men jag har inte heller alla lösningar.

Feber

När jag var liten hade jag en feber
Ifrån min säng tycktes tiden stanna upp
Bladbevuxna svarta rankor växte ut med väggarna
Hotade av svälja både mig och taket helt
Och rymden fylldes av skärande skåror och ryck
Men trygghet fanns redan då
I att det värsta som kunde drabba mig
Och en var
Döden
Inte längre tordes så skrämmande
För mångt och mycket mer är att frukta
I detta livet
Än friden som kommer efter


.

Vem är du?
Vad gör du?
Vad vill du?
 
 
 
Ingenting.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Dark march

And through the darkness we would march to new and yawning chasms
Feeling fleeting straws of sanity through our fingertips lost among the rocky ground travelled
A new fad and obsession driving attention unhinged the focus wild
Trying to stroke the layers of dust and puss out of our eyes in chance to see
For in that which to us is obscured and distant lays our salvation
But we will never find
We will never see
For we are already there

Yet we march on

RSS 2.0